Finland under kalla kriget

Kylmän sodan Suomi

I början av det kalla kriget försöker Finland hitta sin plats mellan frontlinjerna. Till västvärldens förvåning blir Finland inte en sovjetisk satellit, utan Sovjetunionen kommer att öka sitt inflytande i finska angelägenheter.

Sovjetunionens inflytande i Finland kommer oundvikligen att öka med nattfrosten och sedelkrisen. Östra grannens vilja beaktas alltmer. Kekkonen gör utrikespolitiken till ett slag mot inrikespolitiken.

Radikaliseringen av ungdomar ledde till att en militant rörelsen föddes i början av 1970-talet. Sovjetunionen ökar fortfarande sitt inflytande. Västerländska medier börjar prata om finskifiering.

Finland har drömt om rollen som brobyggare i början av 1970-talet. Sovjetunionen ser det hela annorlunda. Självcensur kommer att bli den rådande praxisen i finska medier och på YLE.

Finlandisering är vardag i slutet av 1970-talet. Det finns överallt, från tal till samarbetsfilmer och från skolan till TV- och radioprogram. Sovjetunionen föreslår gemensamma militärövningar.

Att Mauno Koivistos blir vald till president väcker förhoppningar om befrielse. Men allt förändras inte direkt. Sovjetunionen kommer inte att sluta leta efter antisovjetiska styrkor i Finland.

I slutet av 1980-talet förändras Sovjetunionen under ledning av Gorbatjov. Finlandiseringen drar sina sista andetag i Koivistos inställning till händelserna i Baltikum. Sovjetunionen faller samman.

Som medlem i EU blir Finland ett suveränt västland. Har finlandiseringen lämnat en permanent fläck i nationens sinne? Kan finlandiseringen komma tillbaka? Vad betyder finlandiseringen för den unga generationen?