Funny Games

I Funny games driver Haneke uttryckligt med publikens starka vilja att motivera det egna behovet av underhållningsvåld.

Skådespelarna utsöndrar ren skräck som sipprar in i åskådaren och utan att ha sett mer än lite blodstänk kan vi ana vad fasa är.

Om ”Hostel” och liknande filmer av skeptiker kallats ”tortyrporr” är det här ”tortyrerotik”.

Stilistiskt är filmen fulländad: tätt genomregisserad med gastkramande långa tagningar och lysande, distinkt skådespeleri.

...en obehagligt stark studie i sadism.