Jacob

Regissören spelar hårt och framgångsrikt på kontrasten mellan dalens grådaskighet och det gnistrande bergslandskapet. Metaforiken är tydlig, men inte pockande.

...fyndet Kacey Mottet Klein. Han lyser som Simon, barnet som gärna fick lite kärlek och kanske även fick lov att vara barn.

Halvvägs tar filmen en vändning som gör hela historien än mer hjärtskärande. Det är mycket skickligt manövrerat av Ursula Meier och lika skicklig är fotografen Agnès Godard...

Den är tillsynes enkel, kontrasten mellan skidorten och höghuset. Men Meiers varsamma hanterande av metaforen gör den effektiv och stark.

…ett hjärtskärande tragiskt och originellt konstverk som inte tar ett enda felskär och som gör en sådär förtvivlat glad och bottenlöst sorgsen på samma gång.