Lärlabbet säsong 2

Hur tar vi emot nyanlända på bästa sätt? Vilka utmaningar står man inför som lärare? Vi besöker mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg, och reportaget följs upp av samtal med gäster i studion.

Hur jobbar man för att nyanlända elever ska känna sig trygga med att komma in i de svenska klassrummen? Lärare Suzanne Gynnhammar berättar om ett lyckat projekt, i Navets språkklass i Örebro.

Vad har nyanlända elever för kunskap med sig, och hur tar vi till vara på den när vi inte talar samma språk? Lärare Åsa Sebelius låter sina elever utveckla sitt språk genom genrepedagogik.

I ett lyckat projekt på Mariedalsskolan fick nyanlända lärare praktikplats. Det öppnade upp för att möta de nyanlända elevernas kompetens. Inbjudna studiogäster samtalar kring vikten av samverkan.

Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken och vad måste lärarna kunna? Vi besöker Ylva Pettersson som har varit drivande i Katedralskolans digitalisering.

Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Vi möter bildläraren Maria Franzén som lär eleverna att programmera minirobotar.

I det täta flödet av information är det viktigt att vara en kunnig mottagare. Vi besöker Murbecksskolan i Sandviken där man arbetar med källkritik i alla ämnen. En lärarpanel följer upp i studion.

Slöjd- och bildlärare Helena Von Malorties nyanlända elever producerar kreativa arbeten och gör presentations-videos med ipads. Arbetsmetoden väcker stolthet och motivation. Lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Vi tittar närmare på det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. På Lärarhögskolan i Borås integreras MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

För lärare, med lärare, av lärare. Serien ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärande processer, och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

På många håll i skolvärlden får det fria skapandet ge vika. Men på Hortalaxskolan i Piteå ser man det som ett mål i lärprocessen att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Vi ser hur dramapedagogiken kan hjälpa elever med funktionsnedsättningar att undersöka både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

På Ekbackens skola bygger visionen för elevhälsan på tre grundsatser. Visionen är också en avgörande faktor för att elever ska nå kunskapsmålen. Reportaget följs upp av samtal i studion.

På Rotskärsskolan ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. En ständig dialog förs med dem för att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa.

På Friggaskolan arbetar man för att förekomma diagnoser och remisser. Vi tar reda på hur de förebygger koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet.

Elevhälsan är viktig för att barnen ska klara skolans utbildningsmål. Rektor Jannice Kloibhofer vill odla ett klimat på skolan där alla tillsammans bryr sig. Inbjudna studiogäster samtalar kring ämnet.

På Visättraskolan är arbetsklimatet gott och det finns en öppenhet kring att man ibland behöver hjälp. Det väcker en omtanke hos alla. Vi tar del av tips och tankar kring hur man kan få personal att dra åt samma håll.

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning.

Hur jobbar skolor med klass- och elevråd, för elevinflytande över den fysiska skolmiljön och värdegrundsarbetet? Vi besöker Skattkärsskolan där klassråd hålls med 50 fjärdeklassare en gång i veckan.

På eget initiativ arrangerar eleverna evenemang, samlar in pengar till välgörande ändamål, och uppmärksammar olika samhällsfrågor. Vi besöker Högastensskolan och lärare Karin Nolin, som startat V.I.P-profilen Världen i perspektiv.

Vad gör man när det hettar till i klassen och åsikterna blir polariserade? Lärlabbet besöker Norrevångskolan, där lärarna har flyttat diskussionen om värdegrundsfrågor till ett online-forum. Reportaget åtföljs av studiosamtal.

När vi ser varandra som människor finns det inte längre någon diskrimineringsgrund. Lärlabbet besöker Videdalsskolan i Malmö, där lärare och elever har en likabehandlingsplan.

Vad gör man som lärare, när elever uttrycker antidemokratiska åsikter eller är övertygade antidemokrater? Programmet gästas av förstelärare Amar Enochsson, gymnasielärare Malin Matsson Flennegård samt Bilan Osman, journalist och föreläsare på Expo.

Svenskläraren Malin Larsson menar att språkutveckling sker hela tiden, på många olika plan. Därför varierar hon ständigt sin undervisning, och tränar elevernas olika förmågor parallellt.

Studier visar att många elever är passiva läsare, att de har svårt för att läsa mellan raderna och svårt för textreflektion. Lärare Malin Öberg på Obbola skola beskriver en effektiv metod i skolans svenskundervisning.

Hemma ser de tv-serier, spelar dataspel, läser sms och bloggar. Hur kan man använda alla texter som eleverna möter på sin fritid - i skolan?

Hur får man undervisningen att gälla människor och individer, inte flickor respektive pojkar? I programmet tittar vi på ämnesdidaktiken och ser på möjligheten till en könsneutral undervisning.

I vår temaserie kring genus tittar vi närmare på hur skolan och lärarna gestaltar genus. Elever väljer fortfarande könskodat till gymnasieutbildningar och till högskolan.

Forskning visar att nyanlända elever ofta känner sig otrygga och utanför. Hur kan skolan arbeta för att skapa en trygg miljö åt alla?

Hur ska den svenska skolan och dess lärare bäst bemöta nyanlända elever? I programmet tittar vi på hur nyanlända elevers kunskap kan användas i undervisning och hur det är att gå från en förberedelseklass till ordinarie undervisning.

Hur stöttar man bäst nyanlända elever i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? Vi besöker Lindesskolan i Lindesberg som har ökat motivationen bland de nyanlända eleverna.

Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i undervisningen? Vi möter en grupp forskarutbildade lärare som driver producentkooperativet Vetenskap i skolan som handlar om att göra ny forskning tillgänglig för lärare. Reportaget följs upp av samtal med gäster i studion.

Kan man göra undervisning bättre med forskning? Forskarutbildade lärare från Globala gymnasiet erbjuder grundskolelärare fortbildning. Tillsammans diskuterar de teoretiska begrepp och skapar undervisningsmaterial.

Hur kan man som lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? Lärlabbet besöker Kulturskolan i Mölndal där Henrik Hansson handleder en grupp musiklärare i Learning study.

Vad innebär lärande för hållbar utveckling? Vi följer arbetet på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå under en dag.

Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom lärande för hållbar utveckling? Vi besöker Skarpatorpsskolan i Skarpnäck.

Att ge eleverna handlingskompetens är tydligt framskrivet i skolans styrdokument och syftar till att skapa en hållbar samhällsutveckling. Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som jobbat länge med kombinationen entreprenörskap/hållbar utveckling.

I Luleå har ett lärarkollegium fått upp ögonen för testeffekten. Vi besöker Örnässkolan och hör om nyttan av upprepade övningar på kommande prov.

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående.

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har man undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning.

På Ringsbergskolan i Växjö är skolbibliotekarien Eric Haraldsson lika ofta tillsammans med lärarna ute i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritik behöver vara en integrerad del av all undervisning, menar Eric.

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen.

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet Storyfication. Katarina Eriksson som arbetar på skolan berättar att de digitala verktygen bidrar med variation i undervisningen.

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som är svår att förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag.

Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov? Rosengårdsskolan i Malmö bygger in de extra anpassningar som enskilda elever behöver i den undervisning alla tar del av.

Källbrinksskolan i Huddinge kallar sig en NPF-säkrad skola. Miljö och lärande anpassas - miljön ska inte vara ett hinder för någon. Pedagoger från skolan samtalar.

Skolan ska vara tillgänglig för alla, vilket förutsätter en flexibel pedagogik. Elever med olika behov och diagnoser behöver anpassningar. På Mälarhöjdens skola i Stockholm lägger personalen mycket tid på kartläggning och kollegiala samtal.

För elever med NPF-diagnoser är det sociala samspelet i skolan en viktig tillgänglighetsfaktor. Vilka strategier kan man som lärare använda i det dagliga arbetet i klassrummet och hur lägger man grunden för goda relationer?

På Mörsils skola i Åre har man vänt trenden med enskilda elevers problematiska frånvaro genom att stärka lärarnas relationskompetens. Grunden för arbetet är att ge skolkärlek. Vi följer läraren Lisa Vestefjell i hennes arbete i studiegården, där hon ger eleverna extra stöd och en chans att hinna ...

Kringlaskolan i Södertälje jobbar med att vända elevers frånvaro till närvaro. Vad behöver en elev för att ta steget tillbaka? Vi följer läraren Mattias Pihl på hans lektion i matematik, som både bandas och direktsänds.